Redskapen vi tar till i vår

Javisst, då var vi tillbaka på bloggen. Jag tycker om adressen svanjakt.blogg.se. Den säger svanjaktsblogg som inget annat. Nej det var inte riktigt sanning det där. Det finns alternativ till domänen som kunde fungera ännu lite bättre och målet är att flytta in på kanske svanjaktsbloggen.se så småningom. Då kommer vi undan reklamen också. Några idéer på hur mitt eget bloggsystem skulle vara uppbyggt har jag i huvudet men jag har inte vågat påbörja arbetet med en FRÄSCH DOT NET SOLUTION ännu. Det kommer ta en väldig tid att skriva all denna underbara kod och jag tycker mig inte riktigt ha tid till det för tillfället. Men det kommer en tid då jag ska ta itu med programmerandet. När månen står i zenit, då de storas nestor "Renen" rider vilt.

Japp, det där stycket tillägnar jag dig, Emil. Du ska få mer programmering senare. Inte så att det tar överhanden i det sammelsurium av svanberättelser som här ska byggas upp, men när kodandet dragit igång ska det bli skönt att få ventilera sig litet om de problem man stångas med där.

[Tillägg fem timmar senare] En design är så gott som klar och koden är under uppbyggnad.


Dagens soundtrack är Alicia Keys konsert för MTV:s räkning från 2005. Inte traditionellt känd som någon svanjaktsskiva så jag ska inte prata vidare om den nu utan ni får själva döma av texten om Alicia Keys duger till att inspirera en svanjaktsskribent.

Nu kör vi igång! I detta det fjärde inlägget som ska göra internet till en ännu lite bättre plats för svanjägare att vistas på, lämnar vi historien bakom oss ett slag. Istället sätter vi fokus på den kommande svanjaktssäsongen och gör en liten genomgång av utrustning vi ska använda oss av i jakten på sjöarnas långhalsade sjönhet.

Frågan om vapen och utrustning är i många kretsar något som ständigt leder till debatt. Sedan vikingatiden har det hänt mycket inom denna ädla sport och idag finns en uppsjö av verktyg på marknaden. Många av dessa är riktigt vettiga redskap som kan underlätta kampen mot den vita besten. Men allt handlar om efter vilken metod man väljer att jaga, och hur långt man är beredd att gå för att slutligen kunna bjuda familjen eller vännerna på en riktig festmåltid. Vid distansjakt finns idag specialutformade harpuner och pilspetsar i titan, men vår metod bygger ju på strypgreppet. Även där finns verktyg att tillgå och jag vill bara visa på några av dem som kan vara bra att känna till om man träffar på dem, även om jag inte förespråkar dem.
Tubknäckaren används av jägare som av olika skäl inte vill utföra själva strypningen med sina bara händer. Det handlar oftast om någon form av strypfobi, ett himla otyg där man är väldigt känslig för att själv känna hur kotor och luftrör kramas sönder i ens händer. Vid jakt av större svanar som den australiensiska trumpetarsvanen kan man ibland bli tvungen att använda en rembrandt då halsen kan mäta upp till 60 cm i omkrets. Verktyget, som kräver vapenlicens, används även av jägare med strypfobi. Om någon i ditt jaktlag plockar fram en rembrandt ska du hålla munnen stängd och helst bära skyddsglasögon eftersom blodkärl och fjädrar kan slungas iväg upp till tio meter.

Jag väljer personligen att avstå redskapen så gott det går. Visst har jag gjort expeditioner till Australien och Nya zeeland där jag använt mig av såväl rembrandt som harpun och bössa. I de fallen har jag inte haft mycket till val men när jag har alternativ att tillgå väljer jag alltid det som för mig passar bäst in i naturen. I många fall kan en yxa eller häcksax ersätta en rembrandt. När man jagar knöl- eller sångsvan är det aldrig nödvändigt att ta till verktyg av ens den kalibern utan först och främst anser jag att man ska använda sina bara händer och har man svårt att få ett bra grepp använder man en snara. Här nedan följer en lista jag skrev för att skicka in till SVT-programmet Folktoppen som på sin hemsida publicerar top-tre-listor.


Oumbärliga verktyg vid svanjakt
:: Dina bara händer
På marknaden finns många praktiska verktyg för svanjakt men när det verkligen gäller är det trots allt dina bara händer du måste förlita dig till. Människan har jagat svan i över tre miljoner år och evolutionen har under den tiden anpassat händerna till detta syfte.

:: Kniven
96 % av världens män bär normalt en kniv i sitt bälte just för att vara redo. Redo är precis vad du behöver vara under svanjaktssäsongen och kniven kommer väl till pass där [när svanen flås] liksom i många andra situationer.

:: Snaran
När du tar dig an en riktig bjässe kan det hända att dina händer inte når om för att koppla stryptaget om djurets hals. Då kan en snara komma väl till pass. Se den som en sorts livlina.




Kommentarer
Postat av: Victor

Jag känner att du missar en poäng med hjälpmedlen. Det är inte bara strypfobin som får en människa att välja verktyg framför handkraft utan lika mycket en vältanke om sin egen hälsa. Svanar är kända smittesspridare och med tanke på hur osmidig och högljudd man blir i handskar som klarar svanbett så är tex tubknäckaren oumbärlig. För att inte nämna människans underliggande brinnande längtan efter hjälpande redskap. Annars ett väldigt matnyttigt inlägg. Du står för ledarskapet och ljuset!

2006-10-03 @ 16:27:38
Postat av: Konstantin

Anteckat 14 april innevarande år: "Egentligen borde snatteranden klappra med sin näbb som storken gör. Fast för att överrösta skrattmåsarna skulle det inte förslå långt Det är väl bara svanarna som klarar det; när de tar i och klampar på för att lyfta sig själva ur vattnet och jaga bort nån annan av samma släkte som kommit för nära. Då är de inte så eleganta längre - liknar mest överviktiga raggare som i sina för små t-shirts gör brutala utfall mot alla som inkräktar på reviret runt Forden."

2006-10-03 @ 20:55:18
Postat av: ost

Jag vart så smickrad!
Jag läste den offline, så jag kom inte på att svara förns nu! Tack för att du finns! Svanjakten datoriseras!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback